Hur många vill plocka bort november ur kalendern?

Snön kommer, mörkt klockan halv två, vinden viner i knutarna, jag har just satt på vinterdäcken och sommarfärgen har definitivt lämnat kinderna. Man undrar om det någonsin varit tråkigare eller om det bara är en läggningsfråga hos mig och min enkla hjärna.

Jag skall idag prata lite om smärta och deppighet och hur vi skall betvinga dessa tråkiga tillstånd.

”Happy live longer” sägs det och dessutom lever de mer hälsosamt totalt sett, men finns det verkligen stöd för detta i vetenskapen eller är det bara en myt?

Ingemar Bergman blev nästan 90 år men man undrar om han var speciellt lycklig när han skrev sina mästerverk fyllt av ångest och vånda.

Nåväl, nu tar vi tag i det här och ser om vi kan bena ut problemen och hitta lösningar.

I psykologin säger man att man inte skall oroa sig över saker man inte kan kontrollera, utan istället acceptera faktum och det låter ju väldigt lätt när man är en grubblare som jag. Vidare skall man känna tacksamhet för det man har och inte måla fan på väggen. Så om vi tar inledningsfrasen en gång till fast med ett annat tänk så skulle det låta:

Vilken tur att snön kommer imorgon och bidrar med lite ljus och vad bra att jag satt på vinterdäcken så att jag kommer fram till jobbet som jag skall. Mörkret sänker sig redan klockan halv två men om 6 veckor vänder det och blir ljusare och att jag blivit lite blek om nosen kompenserar jag med extra D-vitamin som gör att jag kommer att klara november förkylningen.

Känslor följer vår övertygelse, så om vi bestämmer oss för att nu är det bara motigt och eländigt så kommer våra känslor att styra oss mot ett deppigt betéende, följt av felaktiga val i tillvaron som leder oss mot ohälsa.

Vi har också våra förväntningar att brottas med. Om vi hela tiden sätter upp för höga förväntningar om lycka och välgång, så kommer vi aldrig att nå ända fram och våra känslor kommer att dämpa oss och skapa negativa tillstånd fastän vi borde vara tacksamma för det vi faktiskt uppnått. Samtidigt är ju detta motsägelsefullt när man i arbetslivet såväl som idrotten vill sätta höga mål och arbeta med målbilder för att bryta barriärer. Då är det ju extra viktigt att vara i nuet och samtidigt som man strävar, känna tacksamhet för det man åstadkommit. Och inte minst ibland omformulera sin övertygelse så att våra känslor tar rätt form och leder oss mot framgång och lycka.

Inflammationer

Om vi nu gräver oss vidare i naturvetenskapen och tittar på psykosocial stress, felaktiga kostval, fetma, obalans i tarmreglering så bildas en ökning av celler som skapar inflammation.

Dessa inflammationer kan skapa nedstämdhet, långsam tanke, undvikande beteende såväl som ändrad förbränning. De här inflammationsämnena interagerar med dina mentala hormonfunktioner så dessa monteras ned och du har lättare att hamna i depression. En depression i sin tur signalerar utsöndring av cytokiner som ökar på inflammatoriska processer, samtidigt som kortisolkänsligheten minskar vilket ger sämre skydd mot inflammationerna. Huuu!

Detta tillstånd i kroppen signalerar med vagusnerven till hjärnan att nu är det fara o färde. Ett enzym gör att aminosyran tryptofan som vanligtvis bildar serotonin och melatonin och som skapar återhämtning och sömn, istället bildar en aminosyrestruktur som triggar oro och irritation.

Om nu immunsystemet blir överaktiverat pga smärta så svarar också kroppen sämre på mediciner mot depression.

 Så vad göra?

  • Ät bra fetter, olivolja, kokosfett, avokado och nötter.
  • Ta bort gluten helt och under 28 dagar helt avstå bröd och pasta.
  • Jaga sockerfällor, ät så rent du kan.
  • Ketos är ett tillstånd av fettförbränning som dramatiskt minskar inflammationsmarkörer. Ketos kommer man bara i om man äter en lågkalori diet men som ändå innehåller de näringsämnen kroppen behöver. Ta hjälp här av utbildad expertis på Ketogen diet.
  • Ät mer grönsaker som får fermenteras i tarmen och bilda bra bakterier så tarmfloran balanseras.
  • Ät tillskott av probiotika, t ex Flora-50.
  • Karl Hultén har skrivit en bra bok om kost för autoimmuna sjukdomar. Köp den.

TRÄNA: det du kan i förhållande till din smärtbild.

TÄNK: Tacksam för det man har ger mindre oro, bättre sömn, mer positiva känslor, bättre balans på neurotransmittorer, mindre inflammationer, bättre Kortisol respons.

GÖR:

Smileys

Notes, tack för att du finns

Var utomhus

Var snäll

Kom iväg!

Socialisera

Gör något, syfte-mål

INTE: Sociala medier skapar mindre tillfredställelse och tacksamhet. Man får istället för sig att alla andra har det toppen och är lyckliga utan bekymmer och mina känslor skapar istället mer smärta eller oro.

Så för att sammanfatta denna november attack så blev det så här:

Jag tar på mig så mycket jobb som möjligt så hjärnan får vara kreativ i en fysisk riktning med problemlösningar och målbilder.

Jag lägger in extra träning denna månad för att kroppen skall bilda så mycket endorfin som möjligt, att all smärta hålls i schack, minst 4 pass i veckan.

Jag äter så mycket ekologiskt som möjligt denna månad och dessutom flertalet vegetariska måltider varje vecka.

Jag fyller på med extra bra fetter som nötter, olivolja och kokosfett.

Dessutom tar jag extra D- vitamin 4000 IE som reglerar mitt humör.

Vi bokar in några lördagar med vänner och hemlagad mat och dessutom en tripp till Göteborg för att socialisera.

Så ”va fan” skall man gnälla över november när det är full fart med massor med kul och bra jobb. Sen är julen här med skidåkning och så går vi mot ljusare tider och en ny vår.

NU KÖR VI!

MATS

Det mest smittsamma vi kan utsättas för!

Alla människor som är vid sunda vätskor vill vara bra i de flesta roller vi har, på jobbet, som partner eller kamrat. Alla som har fått lyckan att få barn har väl någon gång fått höra de häftigaste orden ”du är bäst i världen”.

Kan det vara så att man kan skapa sinnestillstånd som gör att man är bra både på jobbet och hemma? Jag tror det, och jag skall förklara hur det faktiskt är smittsamt mot vår omgivning.

Nu i höst så kommer ännu fler larmrapporter om att psykisk ohälsa fortsätter att öka i det svenska samhället och att det måste adresseras och synliggöras och därefter medicineras. Det måste finnas andra sätt att möta detta stigande problem.

Är psykisk ohälsa ett mått på hur vi mår i kropp eller knopp, eller är det så att det är en oumbärlig helhet mellan dessa system?

Vår kropp består av många olika organ som utför arbetsuppgifter som är förutbestämt och som regleras med impulser från t ex nerver, hormoner, enzymer, mikrober eller andra kemiska reaktioner. Dina organ kan i sin tur sända nervimpulser till hjärnan att vi har koll på läget, vi mår bra. Du har säkert någon gång fått till dig påståendet att nu tänker vi positivt så blir det bra. Det funkar till viss del, men det omvända har mycket större effekt.

Från organen så går 90 % av nervimpulsernas riktning till hjärnan, dvs om vi tar hand om kroppen så signaleras hjärnan att det är toppen och att då knoppen skall signalera om positiva tankar och tillika ett gott beteende.

Nu är vi inne på beteende psykologi och hur vårt sinnestillstånd skapar positivt tänkande och sedan ett positivt beteende.

Tänk er då om det är så att sinnestillstånd smittar, om mitt agerande att ta hand om min kropp så att jag mår så bra som möjligt, skapar ett sinnestillstånd som ger ett öppet sinne och ett positivt beteende.

Dina tankar strävar i den fysiska riktningen, vilket ger att om min kropp signalerar upp på morgonen, ut och gå, välj rätt frukost, så strävar dina tankar i samma riktning. Detta ger att när du sedan kommer till jobbet på reklambyrån eller till skolan, så väljer din hjärna att tänka med ett öppet sinne i kreativa banor och med en positiv attityd.

Detta sinnestillstånd smittar andra människor i din omgivning, är det vad du vill?

Visst, det är ju underbart!

Om vi istället litar till att äta medicin som på kemisk väg skall fixa denna obalans, så kommer obalansen att fortsätta och tankarna att stagnera i ett virrvarr av dålig kreativitet, negativa beteenden och skapa mer smärta. Detta skall jag prata om i nästa veckas inlägg.

Hur skall man göra på jobbet då?

Tanken är att arbeta dels med gruppen och de fördelar som finns i ett sådant, för att få hälsotänket att bli en naturlig del av arbetsmiljön.

Vi skall även arbeta med varje individs utmaning och önskemål i syfte att uppnå så hög trivselfaktor och frisknärvaro som möjligt.

När jag jobbar med kunder och klienter som behöver pushas så gör jag det i flera korta cykler som gör att människor ser en horisont och målbild, vilket gör att de flesta når sina uppsatta mål och att dessa människor sedan inte behöver mig mer.

De blir istället nya ambassadörer som smittar gott sinnestillstånd till andra och skapar bra arbetsmiljö för framtiden.

Du har kraften och makten!

Hälsningar

Mats