Blir man verkligen lycklig om man blir smal?

Idag skall jag prata om ett verkligt svårt och känsligt ämne och det är fetma-kirurgi.

Att vara svårt överviktig kan för väldigt många vara ett trauma och väldigt mentalt nedbrytande. Det kan innebära att man får följdsjukdomar som hjärt-/kärlproblem, diabetes, magproblem, depression, värk och sexuell dysfunktion.

Jag är här verkligen inte ute efter att sparka på människor som redan är utsatta och som mår dåligt, när de kanske utsätter sig för omvärldens nedvärderande blickar och uttalanden om att man missköter sig.

Grundproblemet sitter inte i gener utan i kunskap om vad vår kropp behöver för att fungera, likväl som kroppens signalsystem till vårt medvetande gällande belöningssystem och mental balans.

När jag är ute på mina seminarieresor runt om i landet träffar jag mängder med människor som säger att: ”hade jag vetat vad jag vet idag om hur jag skulle må så hade jag aldrig opererats”. Det finns ju förstås lika många som säger att detta varit min räddning till ett fortsatt liv, men det är flertalet som lämnas vind för våg utan att få hjälp med eftervård när man opererats.

När nu till och med allmänna sjukhus räknar med att göra ett visst antal operationer per år för att man får betalt av landstingen i strävan att täcka sin budget så har väl i alla fall botten nåtts.

En siffra som kan betecknas som trovärdig är att landstingen betalar 100 000 kronor per operation, men den verkliga kostnaden över tid är skyhögt mycket större när vi om några år kommer att se stora medicinska problem med dessa patienter, men av annan art. Men det är klart att det går ju då på en annan budget så vem bryr sig? Men helt klart är att en nätt miljard vill alla sjukhus vara med och slåss om.

Jag skall här gå igenom några bekymmer som uppstår i dyningarna efter dessa operationer.

# När man kopplar förbi större delen av magsäcken så tar man bort det mesta av saltsyran som skall spjälka maten och framför allt proteiner. Här hjälper då bukspottkörteln till lite grand, men det är för lite surhet för att den skall bli bra och immunförsvaret slår bakut när det kommer ospjälkade proteiner i tarmen. Effekter som följer är hög kvävgasansamling med oro i mage och illaluktande vädring. Bakterier som skall bearbeta näringen får problem när det kommer för stora proteinkopplingar och det är lätt att det bildas svamp i tarmkanalen som förstås kan förflytta sig till underliv.

Överväxt av svamp är i förlängningen farligt för hjärtat och dess kärl och skall motarbetas med sur miljö och saltsyra.

# Många vittnar om att de fått operera bort gallan ungefär 2 år efter en magsäcks operation och detta beror förstås på att man tagit bort den naturliga kopplingen mellan organen. När magen skall släppa ut mat genom den nedre magmunnen så signaleras gallan att nu är det mat på gång så dra dig samman och utsöndra galla så vi kan spjälka de fetter som kommer. Nu tar man bort den signalen och gallan står still och kan bilda stenar och sedermera stor smärta med operation som följd. En annan funktion man bortser från är att gallan har en förmåga att kapsla in magsårsbakterier och ta bort dessa ur kroppen. Det man nu istället får är tillväxt av dessa med magkatarr och smärta som resultat. Vidare får patienten brist på zink i cellerna som bidrar till ytterligare försvagning av immunförsvaret.

# I förlängningen av detta tillstånd uppstår ett annat problem och det är brist på B-12, som givet sker längre ner i tarmkanalen men kräver ett enzym som heter Intrinsic factor att medverka till upptaget av B-12. Detta enzym kräver surt ph för att bli verksam och det har man helt plockat bort och över tid kommer detta att innebära problem med blodbildning såväl som minnesproblem och ett sämre skydd för hjärtat.

# I och med att man kopplar förbi 80 % av immunförsvaret så blir man väldigt infektionskänslig och när stora delar av den probiotika man har går åt till att ta hand om ospjälkad mat så belastas kroppen oerhört av denna obalans.

Om tarmen är i balans så skapas 90 % av människans serotonin i tarmen och detta skapar mental balans i hjärnan, men nu blir det istället tvärtom. Infann sig inte lyckan trots 30-40 kg viktnedgång så kan personen istället gå in i depression.

Vidare skapas 50 % av dopaminet i tarmen om magen är i balans men detta kan också bli stört och så blir inte kroppen belönad och personen i fråga behöver nya dopaminkickar och en enkel sådan är alkohol. Många vittnar om ökat sug efter alkohol och även sug efter socker som har samma funktion. För trots att magen rymmer väldigt lite mat så går det att smälta choklad och äta med sked.

Så trots önskan att bli smal och tron att det skall göra en lycklig så kan det bli så att de är ur askan och i elden och jag tror att det skall göras på annat sätt och mycket billigare.

Insulin och leptin resistens är grundfelet, detta går att avhjälpa med rätt kost och rätt aktivitet (se mitt tidigare inlägg om resistens). Om man samtidigt får jobba med KBT och träna mentalt så är halva slaget vunnet men det tar lite längre tid än att lägga sig på operationsbordet i 2 timmar.

Samhällskostnaden för dessa patienter över tid får vi vänta och se men troligtvis är det 10 falt den kostnad som sjukhusen drar in detta år för att täcka sin budget.

Och en sak är säker, det är fortfarande utsatta människor som mår dåligt.

Livet skall vara kul.

Mats

  , ,